Vid vägens slut
Vis, o människa, det blir du först
när du hinner till de aftonsvala
höjders topp, där jorden overskådas.
Konung, vänd dig om vid vägens slut,
vila där en stund och se tillbaka!
Allt förklaras där och allt försonas,
och din ungdoms riken hägra åter,
strödda än med ljus och morgondagg.
At the ending of the path
Wise, oh human creature, you’ll first be
when you gain the lofty summit in its
evening coolness, with the earth spread out below.
King, turn round at the ending of the path,
rest there a while and look behind you!
All is explained there, all is reconciled,
and once more your youth’s realms appear to shimmer,
still strewn with early light and morning dew.
No comments:
Post a Comment