Thursday, 16 February 2017

A Vanitas poem by the Swedish poet Nils Ferlin

Fåfänglighet

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och djup som en evighet ...

Och mänskor ha gått på den stegen
i tusen och tusen år –
och ingen har visat dem vägen
var stegen står ...

Men alla som tvinga dess pinnar
de springa på glödande kol,
och aldrig i levande livet
de nå sitt mål ...

Jag har klättrat på önskningens stege,
jag har gått ett par fjät - så jag vet
att den stegen är hög som en himmel
och allt är fåfänglighet


Vanity

On the ladder of human desire
I have climbed up so far that I know
it’s as high as the heavens and higher
and deeper than deep below ...

And people have have busily climbed there
for thousands and thousands of years –
and no one has helped them to find where
it upward rears ...

But all who its rungs would endeavour
they leap as on hot glowing coals
and here in this life they will never
attain their goals.

On the ladder of human desire
I have climbed a few steps – so I know
it’s as high as the heavens and higher
and vanity’s all there’s to show.



No comments:

Post a Comment