Nils Ferlin: 'Av ständig oro'

Av ständig oro för stort och smått

jag blev alltmera en igelkott.

Gott folk som klampar min väg förbi

de viskar ofta om hysteri.

Och några talar om stämning

och de moderna om hämning.

Gott folk må prata vad helst dom vill:

mej kryper ingen för nära till.

Jag har en fullgod repertoar

av tricks och konster till självförsvar.

Jag önskar inte bli biten

fast jag är konstig och liten.

Ja, konstig är jag till övermått

och en besynnerlig igelkott.

Ty dessa spjut som jag sträcker ut

har genomborrat mej själv förut.

Så ber jag, vänligen, bara

gott folk att låta mej vara.

Since things always vexed me, large or small

I hedghog-like, curled up in a ball.

Good folk who tramp past me where I lie

Talk of hysteria on the sly.

Some talk about mood rendition,

if modern, say inhibition.

People can say whatever they like:

But no one gets up close to a spike.

My repertoire it is quite immense

of tricks and fine arts of self-defence.

My wish is not to be bitten

though weird and weak as a kitten. 

Yes, weirdness I have to great excess

I’m an odd hedgehog I must confess.

For all these spines which I now thrust out

have skewered me once from tail to snout. 

So please, good folk, will you only,

I beg you, let me be lonely.

 From the collection 'Barfotabarn'