Werner Aspenström: 'Dödgrävarn och en fjäril'

 

Dödgrävarn och en fjäril

 

Runtom är sommar med högt gräs

och tumlande skalbaggar.

Maskrosorna puffar sin vita rök

över de flagnande träkorsen.

Dödgrävarn borrar med spaden

sig djupare ner i sanden,

reder granrisbädden åt sin gäst.

Ingenting vet han om sommarens stund.

En fjäril fladdrar förbi

och fladdrar ånyo förbi

i pärlemordräkt.

Sakta reser han sig upp ur grottan,

känner med ens all jordens fägring

och smärta.

 

The sexton and a butterfly

 

All around is summer with its tall grass

and its tumbling beetles

The dandelions puff their white smoke

over the flaking wooden crosses.

With his spade the sexton bores

ever deeper into the sand,

arranges the sprays of spruce for his guest.

He knows nothing of summer’s transience.

A butterfly flutters past

and flutters past anew

in its mother-of-pearl apparel.

Slowly he raises himself from his dug-out,

suddenly senses all of earth’s loveliness

and pain.

 

More suggestive in Swedish – ‘dödgrävare’ is also the name of the ‘sexton beetle (Nicrophorus vespilloides)

’.Also reflected in the use of the verb ‘borra’, which means to bore or drill – hardly something one does with a spade.