Gustaf Fröding: 'I ungdomen'

 

I ungdomen

 

Det glittrar så gnistrande vackert i ån,

det kvittrar så lustigt i furen.

Här ligger jag lat som en bortskämd son

i knät på min moder naturen.

Det sjunger och doftar och lyser och ler

från jorden och himlen och allt jag ser.

 

Det är, som om vinden ett budskap mig bär

om lyckliga dagar, som randas,

mitt blod är i oro, jag tror jag är kär

– i vem? – ack i allt, som andas.

Jag ville, att himlens och jordens allt

låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt.

 

 

In one’s youth

 

With glitter and sparkle the river seems spun,

in pines birds are chirping so brightly.

I’m lying here lazing like some spoiled young son

by dear mother nature held tightly.

From all that’s around me from earth, sky and sea

come songs, scents and splendour intended for me.

 

The wind has a message it seems from above

of blissful days I’ll be receiving,

my blood is so restless, I think I’m in love

– who with? – ah, with everything breathing.

I wish all existence in earth, sky and sea

lay right here in female form close beside me.