Dan Andersson: 'Frestaren'

 

Frestaren

 

”Och i natt kan jag giva dig allt vad du vill,

all världen - önskar du mer?

Om du blott för min ondska en enda gång

på ödmjuka knän faller ner.

 

Du skall bliva som jag – som urberget hård,

med en panna, fast som metall,

du skall slå de svaga och le åt blod

och själv vara liknöjd och kall.

 

Du skall vandra i vildmark och finna din väg

genom nödens bittraste höst,

när du frågar skall mörkret giva dig svar,

och i gråt må du hava din tröst.

 

Du skall svika din kvinna för nöjet blott,

och din vän för silver och gull,

och din bror skall du hata för hatet självt

och en fattig för trasornas skull.” –

 

*

 

Allt detta blev talat en ondskans kväll,

när synden var röd som blod,

allt detta har djävulen lovat mig,

men det fattas mig kraft och mod.

 

 

The tempter

 

And tonight I can grant you all that you wish,

the whole world– is more then your plea?

If only just once for my evil’s sake

you humbly will bend the knee.

 

You will be as I am – as ancient hard rock,

your brow firm as metal’s strong hold,

you will batter the weak and laugh at blood

though yourself be uncaring and cold. 

 

You will roam in the desert and find your path

through the bitterest harvest of need,

when you question the darkness shall answer you,

and for solace on tears you will feed.

 

You’ll betray your woman to please your whim

and your friend for silver and gold,

and your brother will hate for mere hatred’s sake

and a poor man for rags torn and old.” –

 

*

 

One night full of evil all this was said,

when as red as blood was sin,

the devil has promised me all of this,

but my courage and force are thin.