Den glade
bagaren i San Remo
Text
och musik: Evert Taube, 1937
Min vän, den glade bagarn uti San Remo
stad,
ja, om ni kände honom, skulle ni bli glad.
Han sjunger framför ugnen sin glada
ritornell
så stolt som om han vore en löjtnant John
Forsell.
Den glade bagarn bakar det bästa bröd som
fås,
det bakas inte bättre ej ens i Alingsås.
Han sjunger när han bakar, och arbetar med
fröjd
det ökar varans värde och köparen blir
nöjd.
San Remos sköna damer beundrar hans figur,
han liknar till det yttre en ung och
kraftig tjur.
Och när han knådar degen och sjunger högt i
dur,
då ryser det i damer med sinne för
skulptur.
Min vän, den glade bagarn, som sprudlar av
musik,
han har en vacker hustru, som står i hans
butik.
Från ungnen langas brödet till disken där
hon står,
ju mera bagarn sjunger dess mer hon sälja
får.
Men om den glade bagarn vill svalka sig nån
gång
bland damer i butiken, som lyssnar till
hans sång,
då säger hustrun vänligt och klappar
bagarns bröst:
”Kom inte ut Florindo, det drar, och du
förstör din röst!”
The
cheerful baker of San Remo
Lyrics
and music: Evert Taube, 1937
My friend, San Remo’s baker, who’s cheerful
through and through,
ah, if you only knew him, then you’d be
cheerful too.
He sings there by the oven his cheerful
ritornelle
proud as the opera singer once known as
John Forsell.
The cheerful baker’s bread is the best bread
one can buy,
not even Alingsås with such bread could
ever vie.
He sings while he is baking, with joy he pounds
the dough,
which makes the bread worth more and the
buyer’s pleasure grow.
San Remo’s lovely ladies his figure much
admire,
his bull-like strong physique does each one
of them inspire.
And when he kneads the dough and they hear
his merry trills,
Those ladies keen on sculpture feel oh such
wondrous thrills.
My friend, the cheerful baker, whose tunes
will never stop,
he has a lovely wife who stands daily in
his shop.
Fresh bread’s tossed to the counter, where
she inhales its smell,
the more the baker’s sings, the more bread
she gets to sell.
But if the cheerful baker would come into
the shop
and join the ladies listening, his wife
will tell him stop,
though in a friendly fashion, and pat him
on the chest:
‘It’s draughty here, Florindo, your voice
knows what is best!’
1 comment:
listen either to the recording by evert taube at: https://www.youtube.com/watch?v=DbR7t3EDGDU
or the live version with sven-bertil taube at: https://www.youtube.com/watch?v=g2xVmkH52jI
Post a Comment