Minne av slagregn
Plötsligt rispade en blixt till
och genom rämnan störtade slagregnets
vita mantlar över fältet.
Den solheta marken ångade,
drack glupskt den våldsamma floden,
svullnade som bröd.
Havresnesarna lade sig tungt på sidan,
broplankor slet sina förtöjningar.
Genom vass och alsnår
trängde fräsande vattentungor upp,
sköljde redan mellan byns gårdar.
Med kläderna piskade in i huden
sökte vi oss upp mot berget
drivande framför oss hästarna
som skräckslagna trängde sig samman.
Memory of a downpour
Lightning suddenly scored the sky
and through the rent the white cloaks
of the downpour plunged over the field.,
The sun-hot earth steamed,
drank greedily of the violent deluge,
began to swell like bread.
The awn-clad grains of oats lay heavy and flat,
bridge planks broke free of their moorings.
Through reeds and dense alder
seething tongues of water forced their way up,
already gushing between the village farms.
With our clothes lashed into our skin
we sought high ground
driving the horses ahead of us
that crowded together in terror.
No comments:
Post a Comment