Lennart Sjögren: 'En räv med skabb'

En räv med skabb

Du som tror på en lycklig värld

ge dig tid att en stund stanna

hos räven - den skabbitne.

Du skall se hur den ormlikt vrider sig

och biter sitt eget kött

du skall se ett stort sår där förut

var en kropp.

Och skabbens ägg öppnar sig

och de gläds en stund åt sitt nyvaknande

så som allt levande gör

i det brinnande såret har de sitt goda bo.

Frågan är

hur vi skall orka följa rävens färd

till sin långsamma och sönderrivna död

utan

att få ett ansikte av trä.

Långt före medeltidens spanska stövlar

dog djur så här

och de skall dö så här

och folk skall dö så här

och deras död skall vara mättad av plåga.

Bäst har de småleende och i själen blinda

sämst har räven i sin utdragna död

och allra sämst

har skabben som dör i brist på räv.

A fox with mange

You who believe in a happy world

take time to linger for a while

with the fox – one afflicted by mange.

You will see how it squirms like a snake

biting its own flesh

you will see one large wound where before

there was a body.

And the mange mite’s eggs open

and rejoice for a while in their new awakening

as do all living things 

they have their fine lair in the raging wound.

The question is

how are we ever to follow the fox’s journey

to its slow and ripped-up death

without

our faces turning to wood.

Long before the Spanish boot of medieval times

animals died like this

and they will die like this

and people will die like this

and their death will be saturated in torment.

Best fare the smiling and those blind of soul

worst the fox in its protracted death

and worst of all

the mange that dies for lack of fox.