Med många kulörta lyktor
Med många kulörta lyktor
jag gick mej i världen ut.
De slocknade – ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut.
Jag stannade, högst förlägen
– allt hade ju mist sin glans!
Men nu har jag gått på vägen,
som kommer från Ingenstans
och ringlar till Ingenstädes
i många de långa år
förutan kulörta lyktor.
Det är ganska svårt – men det går.
With a host of coloured lanterns
With a host of coloured lanterns
I set out the world to see.
They soundlessly, unnoticed all went out,
and beauty then ceased to be.
I stopped, abashed and forsaken –
for all had turned dull and numb!
But now the path I have taken
that from Nowhere here has come
and to Nowhere further wanders
for a host of drawn-out years
without any coloured lanterns.
Quite hard – but just on, it appears.
No comments:
Post a Comment