Saturday, 28 December 2024

Kristina Lugn: 'En skrift i snön'

 


En skrift i snön

 

Det blåser på månen

En blåklocka slår

För allt det som är

Som inget vill vara

Jag vandrar i vinden

Ett tidevarv går

Sen är allt det som skrämt mig

Inbillning bara

 

En Karlavagn landar hemmavid

Nu seglar jag bort med min vän

På höga moln av frid

Och evig ro

En liten stund

Och natten som väntar lär oss att drömma

Den saga som skrev oss

Den skrevs av en vän

En skrift i snön

Om hjärtas hem

 

Om jag vore vacker

Och gjorde dig glad

Om jag vore den som jag ville vara

Då är jag en älskling

På finpromenad

Och ett skyfall av tårar där stjärnor fara

Ett klockspel i mörkren

Hör du det

Jag följer dess ton överallt

Till bråddjup ensamhet

Mitt hus och hem

I nattens famn

Och näcken som spelar fast ingen dansar

En främmande fågel

Vem läser mitt brev

Svarta bläck ögon blå och kriser och kransar

 

En Karlavagn landar hemmavid

Nu seglar jag bort med min vän

På höga moln av frid

Mitt hus och hem

I nattens famn

Och näcken som spelar fast ingen dansar

En främmande fågel

Vem läser mitt brev

En skrift i snön

Om hjärtats hem

 

 

A snow-writ script

 

A moon-wind is blowing

A bluebell now chimes

For all that’s alive

Yet wants no existence

In wind I am roaming

An age passes by

Then all I have feared is

Fantasy only

 

A Big Dipper lands close to home

And now I sail off with my friend

On lofty clouds of peace

And endless rest

A little while

And night that’s approaching teaches us dreaming

The saga that wrote us

Was writ by a friend

A snow-writ script

Of heart’s own home

 

Were I to have beauty

And make you feel glad

If I were the one I wished to turn into

Then I’m a beloved

Out walking in style

And a downpour of tears where the stars still journey

Bells chiming in darkness

Can you hear

I follow their tune everywhere

To depths of loneliness

My house and home

In night’s embrace

And water-sprite music but no one dancing

A bird that is foreign

Who reads what I write

Ink that’s black, eyes of blue and coiled convolutions

 

A Big Dipper lands close to home

And now I sail off with my friend

On lofty clouds of peace

My house and home

In night’s embrace

And water-sprite music but no one dancing

A bird that is foreign

Who reads what I write

A snow-writ script

Of heart’s own home


No comments: