Ach! döden är en faslig björn,
Han kräfver lifvet hvarje timma;
En tätting och den stolta örn
De måste samma våld förnimma;
Alt suckar för Naturens lag :||:
Men Bacchus ler, likså gör jag.
Men, til exempel, om så sker,
At jag får stämning utaf döden,
Min lifs-revers förfallen ser,
Och slut på mina glada öden;
Så må det hända som det vill :||:
Men för’n jag dör, så drick mig till.
Sen vill jag ställa an min färd,
At bara björnar sku mig bära;
En björn har jag till vän och värd,
Och bara björnar bo mig nära.
Kom björnar kom i tripp och traf :||:
Och Grimmen för min sorg-prestaf.
Björn
fordringsägare el. indrivare.
Grimmen
Axel Fredrik Grim (d. 1781), kammarskrivare vid riksgäldskontoret, hörde till Bellmans borgenärer i hans första konkurs, 1764.
Sorg-prestaf
person som anför en likprocession, bärande en florbehängd stav. Namnet överförs ofta på staven.
Ah! death’s a bear, a bailiff foul,
Demanding life at every hour;
A perching bird, an eagle proud
Must feel the same assertive power;
At Nature’s sovereign law all sigh. :||:
But Bacchus laughs, and so do I.
But should I see my debts accrue
Death call me to a court proceeding,
My note of debt be overdue
My carefree lot be fast receding,
Then I must let things take their turn, :||:
But till I die no toasting spurn.
My funeral I’ll organise
So only bears my pall be bearing;
A bear as friend and host devise,
And only bears my space be sharing.
Come bears, a fine cortege create :||:
And bailiff Grim officiate.
No comments:
Post a Comment